lollo86

Jag och mamma har haft en hel eftermiddag tillsammans. Vi började med en sväng på stan och middag direkt efter jobbet, det blev Shanghai Wook. Gott som vanligt, är riktigt svag för asiatisk mat.
Till halv sju bio höll vi knappt på att få biljetter. Det var fullbokat när vi kom dit men de skulle släppas 35 biljetter om dom inte hämtats ut 10 min innan bio började. Vi stod lite irriterade och väntade efter att ha varit på stan sen halv fem utan att tänka tanken att gå dit och köpa biljetterna i förväg. Men biljetter fick vi, och en kanon plats.

Filmen var underbar, det var en energikick att se medelålderskvinnor springa runt, dansa, sjunga med ett leende från ett öra till det andra. Filmen var upplyftande och trots att de sjöng sig igenom en stor del av filmen var de något man aldrig tänkte på. Istället lyssnade man med glädje på låtarna som man kan utan och innan.



Filmen handlade om bröllop och det är faktiskt med ett hug i hjärtat som jag återvände hem till Frösön. Det var nära och kärleksfulla scener på mor och dotter när modern hjälpte dottern att förbereda sig inför sin stora dag. Jag vill ha samma sak, jag vill att mamma och jag också ska göra mig iordning inför mitt bröllop. Jag känner på någe sätt att jag har orsakat mamma och pappa så mycket tankar, funderingar och problem. Och nej jag vet att jag inte är dålig och att jag inte har gjort någe fel. Men trots de finns det en sorg i mitt hjärta att jag inte kan ge mamma och pappa det jag så gärna vet att dom vill ha. Kanske känner jag min mammas tankar och känslor så väl för att vi trots allt enligt mig står varandra så nära. När den långa scenen spelades upp fick jag bita mig hårt i tungan för att inte gråta. Jag vill så innerligt ge dom allt och lite till, jag vill ge pappa lyckan att föra fram mig på mitt bröllop, jag vill ge mamma lyckan att se på. Men jag vet också att det antagligen inte kommer bli så eftersom jag inte verkar ha förmågan att bli kär i en kille.
Jag vet att många inte kan förstå mig, hur jag kan bry mig så mycket. Men det skulle ni också göra. Har man haft världens bästa föräldrar som gjort allt för att jag ska må bra, funnits där i vått och tort och älskat mig mer än man kan älska en människa så skulle ni också vilja göra dem lyckliga. Och även om det i vissa fall inte går att uppfylla, för mitt liv är mitt och jag måste leva det för mig och inte någon annan, så skulle jag av hela mitt hjärta vilja ge dom det ögonblicket som skulle betyda så mycket för dem. Tårarna kommer och jag skulle på nått sätt vilja säga just det här till er.
Att jag faktiskt önskar att jag kunde ge er det här ögonblicket. Att jag vill se er lycklig. Att jag vill att ni ska vara stolt över mig, att jag vill göra er lycklig. Om ni ändå visste vad ni betyder för mig. Om ni bara visste vad jag bryr mig om er. Ni vet antagligen inte det för jag är så dålig på att säga det till er. Jag önskar att ni kunde läsa mina tankar och se vad det här sliter i mig. Men hur jag än vrider och vänder på det här finns det ingen lösning. Jag är lycklig med Vasso, jag älskar henne av hela mitt hjärta precis som jag älskar er av hela mitt hjärta. Jag kan inte älska någon annan för eran skulle även om det finns stunder då jag önskar att jag kunde det.

Om ni bara visste vad jag vill er väl. Ni är dom bästa föräldrarna en dotter hade kunnat ha